barbedwirelove.blogg.se

4:e skivan från Roger Mirets sidoprojekt som kom ut i mitten av förra året. Den första skivan (kom 02) knockade mig direkt och jag anser fortfarande idag att den är en av 2000-talets bästa punkplattor. De kommande två, 1984 (05) och My riot (06) tyckte jag var bra..fast då de mognade lite så ändrade jag mig lite till att...

Det blev upprepande, texter återanvändes-kärleksförklaringar till frugan, tjat om Lower East side, gamla skinheadminnen och droppande av gamla låtttitlar av Angelic Upstarts och Last Resort plus en hel del klyschor och lånade riff.

Men på den här skivan så känns det som bortblåst. Visst, en del ämnen kommer igen och de uppenbart självbiografiska minnena från barndomen fortsätter...men texterna är mycket bättre, liksom musiken.

 

Det känns lite som om Miret ägnat lite mer tid att skapa sitt eget sound/hitta tillbaka till det originella på första skivan (inte jätte originellt egentligen men han undviker iaf att låta som "alla andra" Amerikanska band eller som det är uppenbart skrotade/överblivna verk från Agnostic Front ... allt går snabbare i tempo och körerna är bättre (att några tjejer hörs hyfsat bra bland alla snubbar gör inte saken sämre)

Så..allt är bättre och skivan känns jämnare än de två senaste verken.

Outcast youth, Tonights the night och titelspåret blir favoriterna...och avslutningen i countrystil (Jr) gillas.