The Upset-Giving up is not an option.
Kategori: Skivrecensioner.
En skiva som kom i februari i år. Och verkligen gick rätt in i hjärtat på mig. En djäkla intensitet i de två första låtarna Just yesterday och Dead city, som en blandning av The Bruisers och Blitz. Det visar sig sedan att bandet har fler influenser än så då We are the enemy verkligen är en sådan där "street punk dänga" där refrängen sitter som en smäck och i You`re a bore låter de himla mycket som Slapshot.
Och så fortsätter det, det finns inte ett dåligt spår och med tanke på vilka jag nämnt som de låter som-hur kan det då bli annat än svinbra? Mycket på grund av att främst de förstnämnda grupperna jag nämnde är husgudar i mitt hem och jag anser de vara pionjärer.
Högt tempo, refränger att döda för och vassa gitarriff. Lyssna och köp NU. Är du fortfarande inte övertygad så lyssna på Just yesterday och Rose of fire. Räcker INTE det så vet jag inte vad som krävs.
Och tills ist vill jag citera en bit av en text, som verkligen känns som på pricken. Åren går och man blir till viss del lugnare och mindre förbannad men passionen för musiken försvinner knappast...
Needle hits the record and I feel the beat
the stomping begins and there's no way back
this way of life ain't for the weak
we may get old but we never grow up.
the stomping begins and there's no way back
this way of life ain't for the weak
we may get old but we never grow up.
