barbedwirelove.blogg.se

facebook.com/barbedwirelove77

Vem fan är Richie Ramone?

Kategori: Allmänt

 
 
Precis som CJ Ramone gjorde för några år sedan så gör  Richie Ramone en Sverige-turnè strax.
 
Och jag ser exakt samma mönster som när den förstämnda drog sin repa....då som nu vill jag bara skrika ut:

Vem fan är Richie Ramone?
 
Ja, han var med i The Ramones.
 
Men under vilken tid var det?
 
Och ja, han spelar på tre skivor.
 
Men vilka skivor är det?
 
Svaren är 4 år samt tre plattor som inte direkt gått till världshistorien, även om The Ramones alltid är The Ramones och det givetvis finns bra låtar på skivorna.
 
Men just ja...jag får ju inte glömma att han skrev Somebody put something in my drink!!!
 
Så att folk blir helt till sig känns verkligen sisådär. Det hela känns somm unken nostalgi där nostalgin är något man griper efter halmstrån med.
 
Och att kalla honom "legend"...jag tänker inte ens bemöta det med ett svar.
 
Alla originalmedlemmarna är borta sedan länge och att åka runt och dra in stålar på deras namn i princip när man knappt var med själv...
 
Nej tack.
 
Men visst, det kommer säkert vara flera hundra pers som lägger ut ett par hundralappar för att se....en trummis.
 
Och jag antar att många kommer ta med sina exemplar av Ramones självbetitlade album, Leave home och Rocket to Russia för att Richie ska signera....
 
 
 
 

Slaktkniv-Det sjunde inseglet.

Kategori: Skivrecensioner.

 
Denna snygga DIY-utgåva skulle helt klart kunna sammanfattas med orden "kort och koncist" eller "underbart är kort"
 
Eller så skriver jag lite mer än det om den.
 
Det är faktiskt längesedan jag hörde något såhär kort i fråga om både textrader och längd på låtar...som är så bra.
 
De sju låtarna har som mest sex stycken textrader och hela skivan klockar in strax över 10 minuter.
 
Bra rätt igenom med mycket ilska, mycket misär, precis som hardcore (eller kängpunk om ni så vill) ska vara.
 
Även fast jag gillar alla låtar så sticker den sista ut mest och blir min favorit...Destruktiv som är rock n roll/boogie i stil med The Accidents.
 
Ett nytt favoritband är hittat.
 
 
 
 
 

Madness till Sthlm i november.

Kategori: Gigtips.

Cock Sparrer besöker Stockholm 9 december.

Kategori: Gigtips.

 

Turist i Tillvaron # 4.

Kategori: Fanzines.

 
 
Sörling och hans medarbetare fortsätter att leverera, jag hade inte räknat med annat. Utgivningstakten för detta mastodont fanzine är väldigt imponerande och det gör verkligen att materialet känns färskt.
 
I detta nummer har jag mest behållning av ska-delen, att läsa om Allvaret och jag tog även till mig artikeln om skivskötsel. Men som vanligt lästes zinet direkt från pärm till pärm och sedan en gång till direkt efter. Och som valigt är bredden helt fantastisk.
 
Jag längtar redan efter nästa nummer, skaffa ditt ex innan det tar slut. Och blir du avskräckt av postens höga porto som tillkommer-det är helt klart värt det för att få vantarna på denna tidskrift.

Med råge.

Anti Nowhere League-League style.

Kategori: Skivrecensioner.

 
 
 
 
Den här skivan har jag läst mer ris än ros om. Främst så har det varit att såna som mest verkar lyssna på punk tycker ligan gjort ett bottennapp med att "börja spela reggae" och baktaksfantasterna tycker det är helgerån.
 
Jag själv gillar punk, jag gillar reggae-jag gillar punkyreggae. Animal och hans mannar ger sig på 10 rocksteady/reggae klassiker varav många är sådana som finns med på var och varannan samlingsskiva. Låtar som Love of the common people, Johnny too bad och Longshot kick de bucket av Nicky Thomas, The Slickers och The Pioneers.
 
..och dom gör det så det låtar ANWL, men även så måste jag säga att Animal inponerar med att sjunga väldigt bra. Inte för att han sjunger dåligt normalt sätt men han sjunger på ett litet annat sätt än med sin punkröst. Därmed inte att det blir skönsång men som sagt-det låter fortfarande mycket ANWL.

Så helgerån? 
 
Ingalunda i mina öron. En bra och kul skiva.