Skinheads-25 år senare.
Kategori: Film & Dokumentär.
1987 gjorde Cicci Renström en dokumentär om några skinheads i Stockholm, en dokumentär som jag tror de flesta som blev skins under 90-talet känner igen och kan dra citat ifrån. Nu, 25 år senare så gör hon en uppföljning vilket jag såg väldigt mycket fram emot. Jag hade en liten aning om vad som hänt en del och var en del höll hus-även om mycket kanske bara är rykten-men långt ifrån alla....så jag såg väldigt mycket fram emot den här som jag såg reprisen av i söndags-lustigt nog efter en repris av en gudstjänst.
Långt ifrån alla ja....det blev tyvärr inte många från den gamla tiden som medverkade-endast två, Göran och Kenta-varav den förstnämnda tråkigt nog ställde in en intervjusession. Utan att dra någon större analys så var det intressant att se de två herrarna och de gjorde ett sympatiskt intryck med mycket självinsikt. Främst tyckte jag det var intressant att höra Görans historia då jag redan visste mycket om Kenta efter ha läst hans bok Exit.
Och även om jag hade försökt att undvika läsa vad vänner och bekanta inom kulturen skrivit om främst de intervjuade juniorerna så hade jag förstått att jag nog skulle ha skämskudden nära tillhands.
Men faktiskt så tycker jag att de inte gjorde bort sig alls direkt. Cred till att såna unga snubbar och tjejer törs ställa upp och de verkade ju lugna och trevliga med koll på rötterna och respekt för det gamla gardet (kanske lite väl mycket hos vissa av dom) . Men något jag störde mig på var att två av dom hade halssmycken UTANFÖR piketröjan. Inte alls snyggt.
Sen lite offtopic så knorrades det en del om dom, främst på flashback där det snackades om att de var "för mesiga och snälla". Inte för att jag förstår hur det ens är relevant men jag misstänker att "kritikerna" inte direkt är-eller ens varit skinheads själva-det var nog mest gnällande för gnällandets skull men visst-jämför med "87:orna" så var de ganska harmlösa ja..men vem är inte det? (lite skämt åsido)
Så....någon sammanfattning. Kul att se, synd att de blev så få som tackade ja och så får vi hoppas att Göran kommer att finna ro en vacker dag.
