barbedwirelove.blogg.se

..när man det sist, 93?

 

 

 

 

Det är sagt att denna volym ska avsluta serien, men det har vi å andra sidan hört förut. Skulle det nu vara så-så är det kul ur min lokalpatriotiska synvinkel då Johanna från Comminor pryder omslaget, bandet som medverkar med Rubble boy förresten.

 

Som vanligt bjuder Sörling på en stor blandning av olika sorters punk och hardcore-samt en avslutning med baktakt i sista spåret av The Liptones. En del grejer är för hårda för min personliga smak men visst så fick jag i och med denna samling upp ögonen för en del band som jag inte hade hört innan.

 

På A-sidan gillar jag bland annat Distraktion, Bad Dreams Always och Lycka till. En del av låtarna behandlar klassiska ämnen inom punken som samtidigt kan vara lite tjatiga att höra ännu en gång men ändå tidslösa grejer om ordningsmakten till exempel.

 

På b-sidan gillar jag som vanligt bandet Elin och Staffan är med i-här heter dom Toxo som lagom till skivans släpp hade splittrats, om jag inte minns fel. Här medverkar dom med Så rå som tillsammans med Perculator är bäst på skivan.

 

Jag gillar även D-takters vars Guldet blev till bajs satte sig i huvudet direkt och blev kvar där i flera dagar. Överlag är just b-sidan sådär lite för hård för suckern för melodin i mig men överlag så är det en helt okej samling.

 

 

Redan nummer fem för Marching On och trenden håller i sig med snabb utgivningstakt, vilket innebär att det mesta är väldigt up to date. 

 

Och återigen en bra blandning av kändare och okända namn (fast sådant är förvisso upp till var och en). Projekt 9, Orreaga 78, Uk Subs och The Detained bland annat trängs med en scenrapport från Tyskland bland annat.

 

Samt en knattereporter som ger oss lite insyn om vad som händer backstage på PSK....fast den som väntar sig saftigt skvaller och skandaler blir nog besviken-jag själv känner mig aningen blåst på konfekten där-skämt åsido.

 

Snyggt, bra tryck och en snygg baksida gjord av Jessica (självpoträtt?)

 

Givet köp i vanlig ordning-sen om just DU som ännu inte köpt ditt ex hinner få tag i ett-ska jag låta vara osagt men då dom går som smör i solsken (igen) borde nog vara snabb på bollen.

 

 

Jag har inte lyssnat på Scenic Bellys förra släpp, en tolva-på ett tag men baserat på vad jag minns så har de helt klart punkat till sig på detta singelsläpp. Visst fanns punken där på förra skivan men nu är det mer...punkigare punk?

 

Trying hard to be a man andas rätt mycket Stiff Little Fingers och är en av de bästa av låtarna på denna skiva. Den tillsammans med The Devils tail måste jag nog namnge som favoriterna bland de fyra spåren.

 

Men angående bandets influenser så är det inte bara SLF och till viss del The Clash utan det känns som om det har lyssnats och influerats av en del nyare gäng också.

 

4 bra låtar helt enkelt, ute nu av A message to you. Ett band att kanske se upp en del för.

 

Nya Given är tillbaka med 4 låtars...öh, alkoholromantik eller ibland kanske historier om när det går som värst ur en humoristisk synvinkel.

 

Liksom förra singeln så är det ett djäkla drag och kanske mer kaotiskt än finlir utan att det för den sakens skull låter illa. Tvärtom.

 

För att skriva kort om låtarnaså  hade jag hört  Marinella innan då den funnits på nätet ett tag,och är en favorit.

 

 I Promilleväst tycker jag mig höra influenser av The Blood och förutom första spåret Öhh så var därmed alla väldigt kort nämnda förutom sista spåret....

 

,...som när jag läste titeln på hoppades att det var mer än bara en referens till Macc Lads och det visade sig vara en bra och fyndig cover-eller en fritt översatt låt om ni så vill-av Beer & Sex & Chips n Gravy, här med namnet Öl, sex, pomme och bea.

 

4 låtars ös pressad i 300 ex-köp och korka upp.

 

 

500 ex släpps snart (?) i tre olika färger av Pretty Shitty Town (vad annars?)

 

I slutet av förra året kom Attack attack ut och sen en tid tillbaka har Sjuttisju gjort en limiterad kassettversion av plattan. 

 

 

Plus att man på kassetten får två bonuslåtar. Blatter och Platini som är en akustisk historia samt Rätt sätt-som en en låt av klassiska Molly men här med omgjord text.

 

Intresserade kan läsa recensionen av skivan här:

http://barbedwirelove.blogg.se/2015/december/sjuttisju-attack-attack.html

 

AMTY`s senaste släpp fick mig verkligen att få lust att få bakdelen ur den berömda vagnen och gräva ner mig i Northern Soul. Något som varit på gång i ett par år (och på äldre dagar). That Driving Beat bjuder på två låtar med otroligt bra sång av tre mycket bra sångerskor och musik ett minst sagt stort band.

 

Bägge låtarna är covers, från 73 av Rising Sun och 68 av The Carlettes. Och efter att ha för sakens skull kollat upp originalen efter de många genomlyssningarna av denna singel så....gör helt klart bandet dom rättvisa. De lyckas även få till det med ljudet så man tror att det är versioner från just den tiden. På samma sätt som en del baktaktsband ibland lyckas med att få en att tro att det är ett studioband hos Coxsone och inte ett band från t.ex staterna på 2000-talet.

 

Tydligen finns det en skiva till av detta band med 3 år på nacken och då den här skivan väckte lusten att höra mer av bandet så ska den nog införskaffas snart. 

 

Men tills dess så kan jag ju alltid använda mig av det av mig minst sagt sparsamt använda Spotify för det digitala släppet av den här singeln innehåller hela fem stycken extraspår.