Besserbitch-Hate anthem
Kategori: Allmänt
Discipline-Stake your claim.
Kategori: Allmänt
Baboon Show-Tonight.
Kategori: Allmänt
Wölli i Die Toten Hosen har dött.
Kategori: Allmänt
(Från bandets fb-sida)
Wolfgang „Wölli“ Rohde
9.1.1950 – 25.4.2016
Wir haben ihn verloren!
Gestern Nachmittag ist unser langjähriger Wegbegleiter und Schlagzeuger Wölli nach schwerer Krankheit im Kreis seiner Familie gestorben.
Er war auch für uns ein Familienmitglied und bis zum letzten Tag ein enger guter Freund.
Wir werden Dich nie vergessen.
Andi, Breiti, Campino, Kuddel, Vom, und alle Mitarbeiter von JKP und KKT.
The Members till Stockholm.
Kategori: Gigtips.
Nina Hagen, Cirkus 24 april.
Kategori: Gigrecensioner.
Nina Hagen besökte igår, söndag den 24:e april Stockholm och Cirkus. Trots det höga biljettpriset så var detta något jag verkligen ville se så min biljett var säkrad sedan ganska lång tid tillbaka.
Men jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig-det gjorde inte heller mina medresenärer som sett Nina flertalet gånger. Det filosoferades en del angående om det oss emellan innan men jag kom i alla fall fram till att det inte skulle spela någon större roll vad hon körde för låtar-då man säkert skulle bli helt betagen av hennes blott närvaro, uppenbarelse och person.
Och det visade sig att det blev ett helt set på nästan 2 timmar-med bara covers. Akustiskt.
Det blev en hel del vibbar av gospel, en hel del blues-tolkningar, baktakt och rockabilly av vitt skilda artister. Några av vars original jag inte hört men lär kolla upp originalen av..
Det blev allt från Woody Guthrie, Edith Piaf, Rosetta Tharpe och Bob Dylan till Leonard Cohen, Abba, The Doors och The Melodians....som sagt i musikmässiga tappningar som jag nämnde ovan.
..lägg sedan till Ninas minspel, otroliga röstregister och hela hennes person...
Resultatet blev magiskt och en av de största konsertupplevelserna för mig någonsin.
Givetvis så pratade hon mycket mellan låtarna och förklarade vad dessa låtar och artister betytt för henne. Ibland väldigt mycket endast på tyska, jag fick lite intrycket att hon kanske glömde bort sig mellan varven var hon var eller så kan det säkert vara i kombination av att hennes engelska ordförråd inte alltid räcker till.
Det var så många höjdpunkter att jag skulle kunna droppa hur många som helst men några jag vill och måste nämna utan att skriva spaltmeter är:
You fascists bound to lose av Guthrie, den till tyska översatta We are the world som gav mig gåshud, By the rivers dark där Nina helt klart gav Cohen en match röstmässigt och såklart....
You fascists bound to lose av Guthrie, den till tyska översatta We are the world som gav mig gåshud, By the rivers dark där Nina helt klart gav Cohen en match röstmässigt och såklart....
My way.
Nina kan väl inte anklagas att vara den mest skönsjungande personen direkt..varken nu eller då.
Men få har enligt mig större röstregister och förmåga att använda rösten på olika sätt.
Och ska jag vara så....angående hur punk hon är idag eller var när det begav sig.
Nina Hagen är mer punk än de flesta tillsammans.
Och det finns bara en Nina Hagen.
Nytt på g från Besserbitch.
Kategori: Skivsläpp
Turist i tillvaron # 1.
Kategori: Fanzines.
Ett bra fanzine ska enligt mig innehålla:
Hyfsat färska recensioner och nyheter-vilket helt klart är en utmaning i dessa internettider, en bra blandning av större och mindre band, någon krönika här och där och gärna blandad (punk-i detta fall) musik.
Och givetvis:
Passion.
Allt detta finns i Turist i tillvaron, Sörlings första papperszine på 25 år.
Då jag har en bild på blaskan med i inlägget så känns det överkurs att droppa vad zinet innehåller då det nu står på framsidan men jag finner i princip allt av innehållet mycket bra och intressant. Kul är att det även blickas tillbaka i Gamla favoriter med Sham 69 och Vice Squad och att Nåt på g eller är så pass up to date som det är. En mycket bra blandning av ny och dåtid.
Det är snyggt,inget känns som utfyllnad och det är välskrivet. Nummer 2 är tydligen redan på g så det ser jag mycket fram emot.
Kommer tjänsten "prenumerant" någon gång erbjudas-sign me up.
Baboon Show-The world is bigger than you.
Kategori: Skivrecensioner.
En bra singel från ett kommande album brukar för mig ofta leda till köp av albumet. Och så var det efter jag hörde Me, myself and I-en låt jag säkert lyssnat på hundra gånger sedan den släpptes. Baboon Show som är det band som nog ligger bland de topp tre över band som jag ännu inte sett live-men måste se. På deras tidigare utgåvor tycker jag de verkligen lyckats få till en kanonbra livekänsla på deras studioalbum.
Så mina förväntningar var höga på The world is bigger than you. De första tre låtarna är verkligen en kanonstart innan tempot går ner lite i Working all night and day innan nämnda Me, myself and I kommer. Sedan svajar skivan lite innan en mycket bra avslutning med de två sista Tonight och Lost you in a second.
Jag fullkomligt älskar Cecilia Boströms röst och det är kul att låtarna på skivan inte bara är ös och party-party utan det finns en hel del melankoli här och där med lugnare tempo.
Som någon säkert kan ana så är Me, myself and I en höjdpunkt-med en briliant text. Två andra som kvalar in på topp tre är Choose to ignore och Tonight-som verkar handla om en person som bedövar sin ångest med tillfälliga sexuella förbindelser.
Tuff rock n roll där det även finns plats för lugnare partier alltså. Och min önskan att se bandet live är nu ännu större. Ett gig med Nashville Pussy skulle i mina ögon vara en perfekt parning (om det inte redan hänt?) och då är jag övertygad om att t.o.m Blaine och hans gäng skulle få sig en tuff match.
Garry Johnson-Punkrock stories & tabloid tales.
Kategori: Böcker.
Punkpoeten, kanske mest känd för The Voice of Oi och några liknande dikter under första Oi-vågen-har släppt en självbiografi som jag givetvis inte var sen att kolla upp. Johnson som jag inte vet så mycket om förutom det jag nyss nämnde och med tanke på hur den här boken är skriven och hur han framställer sig själv...så kanske jag levt helt under en sten?
Boken kör inte enligt kronologisk ordning, vilket var intressant i början måste jag säga. Men väldigt fort-redan efter knappt 30 sidor så har författaren upprepat sig mer än en handfull gånger om samma tre-fyra ämnen.
....och tyvärr fortsätter det så.
Majoriteten av boken handlar om hans äktenskap och dess uppbrott med katastrofala personliga följder, om hans karriär som bluffande "journalist" och vilka människor han känner/är bekant med/träffat. Och ofta gällande det sistnämnda så känns det som ett pubertalt skrävlande och i stort så verkar Johnson ta sig själv på alldeles för stort allvar-även om han har självinsikt gällande sina brister men....
Nej, jag vill gärna använda ordet "bottennapp" men inte är det långt ifrån.
Kort sagt: Tjatig, namndroppande av namn som ska impa på vem? och lite väl mycket "äkta cockney mer från gatan än någon annan".
Några få intressanta historier om Bushell och lite andra punkprofiler men det räcker inte på långa vägar.
Punkgrillen.
Kategori: Gigtips.
Malmö Oi tillbaka i januari.
Kategori: Gigtips.
Madness till Grönan!!!
Kategori: Gigtips.
An earthquake is erupting...
30 september på Gröna Lund.
Nytt på gång från Suede Razors.
Kategori: Skivsläpp
Fanzinet Turist i tillvaron ute nu!
Kategori: Fanzines.
The Righteous på vinyl.
Kategori: Skivsläpp
(Saxat från facebook)
Some great news! Our second album "9 Days We Hung" which was released by Pure Impact records a couple of years back is now in the process of being released on vinyl by Pretty Shitty Town Records during 2016! Stay Tuned!
Perkele & Prins Carl på Bankiren.
Kategori: Gigrecensioner.
Perkele besökte gurkstaden återigen i lördags den 9 april, senaste gången var 29 juni och denna gång hade de lokala Prins Carl som förband.
...Prinsarna som faktiskt gjorde scendebut på Bankiren-tro det eller ej. Jag kom ner lite sent, precis då låt nummer två (?) avslutades och They wont let ya tog vid. Publiken, som mest bestod av utomsocknes rörde inte mycket på fötterna under PC`s set-vilket var lite tråkigt.
Men bandet gjorde ett bra gig och bjöd bland annat på-förutom de redan nämnda: ...of today, Power in a union, Dont need love, Your life-your dream och Criminals in blue.
Och skribenten som dubbade bandet till "Sveriges långhårigaste Oi-band" för någor år sen borde väl fått vatten på sin kvarn om han varit på plats då Johan uppenbarligen pajat sin trimmer och numera låter sina lockar frodas (nåja)
Och Perkele då...fick fart på publiken på första stund av sitt set som väl var ganska snarlikt, om inte helt identiskt med deras gig förra året: Visitors, Remember your roots, Det var då, Längtan, Moments, My home, No shame, En underbar dag och så vidare....och givetvis avslutade de med Heart full of pride.
Ett bra gig av bägge banden även om det var rätt få överraskningar om man nu ska vara så.
Sulo Karlsson-Punk rock stories & tabloid tales.
Kategori: Skivrecensioner.
I samband med att punkpoeten Garry Johnsons självbiografi kom ut så släpptes även en skiva med hans dikter tonsatta, sjungna av Sulo Karlsson. Det har gjorts flyktigt tidigare-om än en gång (iaf vad jag vet) då Voice of a Generation tolkade United (The voice of Oi) på Odd generation e.p i slutet av 90-talet.
Resultatet måste jag tyvärr säga är ganska katastrofalt. Det är inget fel på hans dikter och visst kan de funka tonsatta men just i de här arrangemangen-som många gånger påminner om dansband och ibland är dom helt akustiska med något som kanske är menat som sjönsång....är som sagt katastrofalt, tamt och tråkigt. Sen verkar det som om Johnson själv gillar skivan och det är väl huvudsaken (?)
Värst är "hitsen", just nämnda United och Suburban rebels (jodå, det är Johnson som skrivit den) Som går i sistnämnda stil. Och då dessa texter är väldigt talande i original så blir det nästan som ett hån på något vis-eller parodi.
Denna skiva fick en genomlyssning och den lär knappast få en till.
Men säkert så kommer mer trendkänsliga rockjournalister gilla det här....säger jag rätt cyniskt. Samma folk som blev eld och lågor över This is England men innan inte skulle tagit i skinheadkulturen med tång...men jag hoppas jag är fel och jag hoppas även att jag glömmer denna skiva fort som attan.
Dobermann Cult lägger ner.
Kategori: Allmänt
Ok, so this is it. We've been at it for 10 years this fall. A fucking decade. Let that sink in! It's not Motörhead or anything, but still. So on this nice even number we're calling it quits.
We've grown fat, even hairier and expended a lot of energy making us tired as old shit. We believe we've taken Dobermann Cult as far as it will go sound wise and innovation wise. We are extremely proud of all our releases and the live shows we've done but feel we have little more to offer. Everyone of us are pursuing other stuff musically and otherwise, so we happily depart as friends.
We still have some recorded new tracks though, unreleased. So we ask all of you, how would you like to see this material released? Digitally? On Spotify? Soundcloud? Would you pre-pay for us to press a good-bye-7"? Please let us know in the comments!
We will do a last farewell-show at Dead Rhythm Fest @ Cyklopen, Stockholm the 30th September. If you want to say good bye and catch us one last time, be sure to show up. Second chances aren't offered here.
We would like to take this oppertunity to thank everyone who helped us in any shape or form during the past decade. Some deserve extra notice; Kaj and Gaphals Rec., Fabian and our entire french crew, Mangel and our mighty friends who laid down vocals on our records and Mattis for playing drums in the earlier years. Thank you to all the bands, all the venues, all the towns and cities we've played in. Most importantly, Thanks to everyone who came out to our shows to stage dive and high-5! Thanks to all of you who payed your hard earned/stolen cash to buy our records and merch! Thank you all so much!
Dobermann Cult has been a huge part of our lives and we will be welded with true bonds to each other by it forever. Those are the final words. If you want something to stand for, stand up for this.
Nike Markelius-Trumslag hjärtslag.
Kategori: Böcker.
Min måttstock för en bra bok brukar avgöras de första få sidorna. Känner jag att jag nästan vill sluta läsa efter ett tag då jag inte vill att den ska ta slut...så är den bra och rätt.
Och ja, så blev det här.
Jag visste redan innan att Nike varit en mångsysslare genom åren. För en del så är hon säkert mest känd för Usch och Tant Strul men hon har gjort så mycket mer. Teater, skrivit dikter, barnteater, soloprojekt o.s.v. o.s.v....en riktig mångsysslare som sagt och en verklig konstnärssjäl. Som i den här boken skildrar kampen om att få ut sin konst-oavsett vad det är...trots brist på pengar, bidrag, att det många gånger är svårt i branscherna i fråga.
Givetvis är boken mycket personlig också, och jag gillar verkligen hennes sätt att skriva. Styrkan är hur målande hon beskriver känslor och dofter såväl som miljöer och smaker.
Jag var inte direkt obekant med henne innan, jag har länge varit ett fan av såväl Usch som Tant Strul och har hennes platta tillsammans med Gurra (Hula Hula) och med hennes nuvarande band Nike och Röda orkestern..så att jag skulle älska den här boken var knappast otippat.
Jag hade innan uppfattat henne som både väldigt varm och en riktig krigare och dessa känslor förstärks helt klart.
Och om jag nu ska vara så....så tycker jag Nike är bland det vackaste som gått i ett par skor så att boken är full av vackra bilder dessutom...gör bara den här boken ännu bättre.
Så....jag rekommenderar denna bok till alla som gillar artistbiografier och sådana som vill läsa om en riktigt kreativ krigarkvinna.
Och jag hoppas att denna bok bidrar till att hon åtminstone får lite av det erkännande hon är värd.
Jag var inte direkt obekant med henne innan, jag har länge varit ett fan av såväl Usch som Tant Strul och har hennes platta tillsammans med Gurra (Hula Hula) och med hennes nuvarande band Nike och Röda orkestern..så att jag skulle älska den här boken var knappast otippat.
Jag hade innan uppfattat henne som både väldigt varm och en riktig krigare och dessa känslor förstärks helt klart.
Och om jag nu ska vara så....så tycker jag Nike är bland det vackaste som gått i ett par skor så att boken är full av vackra bilder dessutom...gör bara den här boken ännu bättre.
Så....jag rekommenderar denna bok till alla som gillar artistbiografier och sådana som vill läsa om en riktigt kreativ krigarkvinna.
Och jag hoppas att denna bok bidrar till att hon åtminstone får lite av det erkännande hon är värd.
Lastkaj 14-Längst upp på bottens topp.
Kategori: Skivrecensioner.
Jag tokhyllade bandets fullängdare så jag var minst sagt spänd inför den här singeln-skulle de kunna leverera lika bra igen eller borde jag försöka bromsa mig lite i mina (höga) förväntningar?
Och jag blev inte besviken. 4 bra låtar där En brand öppnar skivan och sätter sig direkt följt av titelspåret innan tempot dras ner och svängarna tas ut i En armlängd bort som behandlar tiggare/tiggeri
Jag har inte sådan vidare bra koll inom genren världsmusik men jag antar att det spåret är ett försök eller deras tolkning av Kletzmer-musik, som kryddas med lite reggaetakt. Just den låtens text är så slående på pricken och oavsett vad man tycker om fenomenet/problematiken/faktumet så....nog har vi alla hört den attityden i texten mer än en gång? Skiva avslutas med Aggregatet.
Jag gillar första spåret bäst och jo-visst har bandet gjort ännu ett bra skivsläpp i vinylformat, en riktigt snygg utgåva dessutom av Secondclass kids.
Igen.
Fabriken-Mot botten av ett hål.
Kategori: Skivrecensioner.
Andra e.pn av Fabriken, ett band jag skrivit om tidigare som ämnar behandla alla fyra årstider på varsin ep inom ett år. Denna ska behandla vintern om jag fattat det rätt och liksom denna förra Där det alltid regnar så är den här bra.
Musiken är lite gladare och texterna lite mer subtila tycker jag nog-även om det låter som en paradox. 4 låtar energisk punkrock med betoning på rock kanske?
På repeat har spår två-De ni som vet och sista spåret Dina ögon gått-som är två riktiga pärlor som år mig att sätta epn på inköpslistan väldigt högt upp.
Rekommenderas varmt, även om den är menat att vara kall.
Jag väntar redan till nästa.
Danzig-Skeletons.
Kategori: Skivrecensioner.
Det var så länge sedan jag lyssnade på Danzig att jag inte ens kan minnas hur han brukar låta. Eller ja, Glenn är alltid Glenn och för mig så krävs det att jag är på rätt humör för att klara hans sång någon längre stund. Och gällande sången på denna skiva så är den emellanåt ganska så fruktansvärd. Och som sagt-mitt minne är dåligt men brukar hans verk låta så här mycket replokal?
Något som inte kan diskuteras eller filosoferas om är hans textskrivande-för här är det bara covers. Från bland annat The Troogs och ZZ Top till Elvis Presley och Aerosmith.
Hälften har jag inte ens hört i original men de jag gillar och som han gör bra är Devils angels som låter mycket Misfits, With a girl like you och Crying in the rain.
Resten då?
...låter mest för djävligt och är ena riktiga sömnpiller.
Jag vill inte vara så hård att säga att han nu borde lägga ner men jag undrar om inte hans ideer börjar ta slut nu.
Booze & Glory-Blood from a stone.
Kategori: Allmänt
Några datum för Lost Warning.
Kategori: Gigtips.
