Spökstan från Stockholm är helt klart en av de bästa bandupptäckerna jag gjort i år. Svängig ska/reggae av blandad sort där majoriteten (av det jag hört) är two-tone influerat (i brist på bättre uttryck).
Vad jag förstått så består bandet av folk från bland annat Makabert Fynd.och de ska tydligen har releasefest för en skiva (vinyl) den 6:e december på Broder Tuck. Biljettlänk:
Ibland går saker illa och en börjar blöda. Till slut falnar glöden och hjärtat slutar brinna. Det var vad som hände Peter ”Babs” Ahlqvist och hans skivbolag Burning Heart Records, ett bolag som givit ut musik med legendariska band som Refused, The Hives, Millencolin och Turbonegro. På grund av dalande skivförsäljning och ökad illegal nerladdning i mitten av 2000-talet förändrades mycket för skivbranschen i allmänhet och för Burning Heart Records i synnerhet. Sedan 1998 var Epitaph majoritetsägare i bolaget och när de ekonomiska förutsättningarna för skivbolaget ändrades så stängde man Örebrokontoret och flyttade verksamheten till Epitahps Europakontor i Amsterdam. Peter jobbade kvar från Sverige som A&R och signade band (bl a Parkway Drive) för såväl Burning Heart som Epitaph. Men han kände att bolaget inte lägre var hans. Och efter ett tag slutade hjärtat slå.
Men det här är inte en dödsruna. Det är ett meddelande om en födelse! En återfödelse för att vara exakt.
Tidigare i år började Peter föra samtal med Epitaph-ägaren Brett Gurewitz om att få tillbaka bolaget. De kom överens och Peter har nu åter kontroll över varumärket Burning Heart (även om den klassiska backkatalogen fortfarande finns kvar hos Epitaph) ”Jag har haft tid att tänka över saker. Det är verkligen rätt tid att återstarta bolaget. Dom tuffa åren är bakom mig och nu är energin tillbaka. Sverige drabbades hårt men tiderna har förändrats till det bättre tack vare Spotify.”
Det nya upplägget för Burning Heart är att vara en hybrid mer än ett klassiskt skivbolag. Han kommer fungera som management och utveckla 360-delar som är gynnsamma för såväl banden som bolagen. Där de jobbar i hop på ett annat sätt än tidigare. ”Jag ser fram emot att komma ut och släppa musik med olika typer av musik, såväl metal som metalcore och punk rock. Burning Heart har alltid haft en varierad utgivning, vi hade allt från Refused till skatepunk, ska, garage och rock. Vi har till och med signat hiphop. Det kommer fortsätta vara ett alternativt bolag, och ge ut den musik som fortfarande ligger mig varmast om hjärtat."
Burning Heart kommer initialt att jobba med följande band: ADEPT - har nytt album på gång till våren 2015. De kommer sen åka ut på en världsturné.
BOMBSHELL ROCKS - fantastiskt punkband som tidigare släppt album på bolaget. De är nu tillbaka med originalsångaren Mårten Cedergran och nya albumet Generation Tranquilized som släpps sent i november i år.
HER BRIGHT SKIES — ett punkrockband med rötter i emo-scenen. ett band med en ung publik. Nytt album är planerat till nästa år.
WALKING WITH STRANGERS - ett ungt lovande metalcoreband. Tillbaka efter ett avbrott och har precis avslutat inspelningen av kommande albumet som släpps tidigt 2015
Burning Heart kommer även jobba med legendariska punkbandetASTA KASK. Ett band som gjorde sitt återföreningsalbum för bolaget 2006.
Peter Ahlqvist har varit involverad i punkscenen sen början av 80-talet. 1983 startade han skivbolaget Uproar Records & Tapes som var en liten mailorder, en butik och en tidning med fokus på amerikansk och internationell hardcore. Butiken sköttes från Peters garderob. Några år senare drev han spelstället Rockborgen och startade festivalen Bergslagsrocken i Fagersta. Där spelade genom åren band som Radiohead, Green Day, Rancid, NoFx, Earth Crises och Morbid Angel.
1991 startade Peter fanzinet The Burning Heart. 1993 bildades skivbolaget med sanna namn. Han gav ut musik med Refused, No Fun At All, Millencolin mfl. CD-skivan var årets julklapp, tajmingen var rätt och bolaget blev större och större. 1998 gick Burning Heart samman med Epitaph som drivs av Bad Religions gitarrist Brett Gureqitz. ”Allt gick på räls 2005-2207. Sen var det några svåra år, smöret såldes, pengarna tappades och Epitaph ägde helt plötsligt allt” summerar Peter.
Nu är det 2014 och det är dags att skriva ny historia!
Den franska filmaren Lucile Chaufour dokumenterade hur livet var för punkare i Budapest under mitten av 80-talet till början av 90-talet. Nu återvänder hon och träffar dem på nytt. Hur ser de på dåtidens kommunistiska system kontra dagens Ungern? Från UR.
Oerhört trist att detta ska behöva hända en av de bästa skivbutikerna som jag själv gått till i åratal.
Attention!!!!
På grund av en del stölder den senaste tiden av Reggae och Hip-Hop-vinyler plockar vi därför bort dessa från butiken. Vi kommer även att höja priserna på dessa skivor. I går försvann bl.a. en hel del Reggae-skivor, troligen i en brun väska. Vill man stjäla musik kan man göra det på nätet, där är det troligen ingen risk att någon ser en. Om någon vet något om dessa stölder och kan se till att vi får tillbaka skivorna finns en belöning att hämta. Tyvärr drabbar inte detta bara Skivbörsen utan även våra ärliga och trogna kunder.
Holländarna som inte gjort mig besviken än så länge, mycket på grund av att man vet vad man får vid ett nytt släpp av Evil Conduct. Knappast något unikt att det är så med band, och många går väl på en ganska tunn lina mellan "pålitligt" och...tja, tråkigt och lite förutsägbart.
Den här skivan gör mig lite tudelad.
Å ena sidan så lyckas de få till slagkraftriga refränger i texterna till "de gamla vanliga ämnena" - bakfylleångest, folk som droppar av skinheadscenen, korrupterade snutar, kärlek till scenen, stå för den man är och så vidare.
Men inte alla gånger, jag tror bandet helt klart kan tjäna på att vänta några fler år än vanligt innan nästa skivsläpp, för att inte bli överexponerade och att fila lite på texterna, få bort en del självklara rim som på den här skivan återfinns i bland annat This flame.
Sen är ju inte Oi förvisso, och har aldrig varit - rödvinspoesi så någonstans får man väl ändå ta det för vad det är.
Bästa spåren på den här skivan är CCTV, Something about you och The best days of your life. Ett stort plus för de sjysta basgångarna som Joost får till.
Så..skivan får "bara" godkänt då jag som sagt önskar lite mer och är lite överexponerad. Men att skivan blir en storsäljare....tror jag helt klart.
Vi måste tyvärr ställa in våra kommande spelningar i november, dykt upp familjegrejer som inte går att flytta på. Sorry till kids & punkföräldrar som tänkt gå. Vi lirar in en ny platta och lovar att ge oss ut på vägarna snart igen!
Spelningarna som påverkas 21/11 Vetlanda - Old Barn 22/11 Göteborg - Showdown Henriksberg 1/11 Sundsvall @ Club Deströyer
Sicken kväll! Sicket röj! Den här kvällen kommer att gå till historien som en i särklass riktigt bra spelning med riktigt bra och härliga band. Trallpunk från Total Egon, ångestladdad punkrock från Ligisterna och Rancid-doftande punk från The civillains. Glöm vinterns rusk med hjälp av punk och öl! Missa icke detta for faen!
80 kr, 18 års åldergräns, Snövits källare på ringvägen 147. Stället öppnar 20.00 Först band på scen 20.45 så kom i tid!
Tucson möter Västerås i denna utgåva som vad jag förstått det är en serie av släpp för att fira skivolaget SPV`s 30 år jubileum.
Bägge banden bidrar med två spår var, varav ett är outgivet och ett från deras respektive senaste skivor.
Supersuckers har jag alltid tyckt är en okej orkester, pålitliga men utan att de riktigt rockar min värld det där lilla extra. Av deras två bidrag är den outgivna Go! bäst och deras spår från senaste skivan är Pushin through.
Mitt förhållande till Psychopunch går också en lång tid tillbaka. Dock brukar det gå några år emellan då jag sett dom live och jag slås varje gång av hur olika de låter sedan sist, om detta beror på något jag bara fått för mig eller om det är pga medlemsbyten vette sjutton. Nåväl, deras outgivna är en snabb och kort rock n roll historia vid namn You`re a wild one honey. Och låten från deras senaste skiva Smakk Valley, som var den största anledningen till att jag köpte singeln är Emelie som säkert kan tyckas vara lite för radiovänlig i vissa läger. De lärda får väl tvista om det, själv så gillade jag den redan när den släpptes som video för drygt ett halvår sedan och efter varje lyssning så har den stannat och stannar kvar i huvudet.
Så Psychopunch vinner helt den här kampen, om det nu vore en sådan.
Jag har en allergi mot tribute-band menn jag måste säga att det här låter lite intressant. Mycket på grund av vilka som kan tänkas gästa på scenen.Enligt facebook-sidan för evenemanget så lovas det att "Bland gästartisterna märks många av Västerås punkprofiler!"
Kan vi kanske få höra JM från Psychopunch dra någon gammal TST-dänga?
Utanbygatan för helt klart vidare Västerås fina baktaktstradition. Ett band som jag måste säga gjort lite av en kometkarriär - åtminstone med Västerås mått mätt.
Det som gör att bandet står ut är att de frontas av två tjejer, Amanda-Karin och Malin. Som inte bara har grymma pipor men som verkar kunna hantera var och varannat instrument. På den här spelningen som gick av stapeln på Bankiren hanterade Malin melodika och munspel och Amanda-Karin dragspel, klarinett och när hon på slutet drog fram en saxofon var jag tvungen att skaka lite på huvudet av förvåning och undra: finns det något instrument dessa tjejer INTE kan spela?
Bandet var både svängigt och gungigt, precis som förra gången jag såg dom. Jag hade inte riktig koll på vad låtarna hette innan men med hjälp av det efterforskningar dagen efter så gillade jag Lugn och ro, Allt jag vill samt Tiden går mest.
De körde slut på sina låtar, där alla är på modersmålet och det blev riktig rock n roll i slutet på en förstärkare började lukta märkligt och tydligen brann. Jag var lite skeptisk till datumet (den 17:e) till en början då det väl inte är den bästa tidpunkten men det blev bra med folk trots att säkert inte många hade överdrivet mycket slantar kvar.
I min bok är Utanbygatan det bästa reggae-bandet från stan sedan The Repeaters. Så jag hoppas att de lyckas hålla ihop bandet och jag ser gärna ett vinylsläpp också.
Punk med lite influenser av metal där sångerskan är ganska influerad av metal i sin sång...var det första intrycket jag fick av Besserbitch via främst Skin men även Welcome to Shitholm.
Och efter nu hört fullängdaren, som är deras första efter två stycken ep`s så kvarstår det uttrycket. Visst är det en hel del punk, mycket influerad av Amerikanskt 90-tal, skate om ni så vill men jag skulle nog inte kalla dom ett renodlat punkband.
Men bra är det, och sångerskan Elin är mycket duktig på att använda sin röst på olika sätt.
Redan nämnda låtar plus Sick twisted mind är bäst och resten blir godkända då de växer efter varje lyssning. Musikaliskt sätt står Myresignation ut en del då jag tänker på Far away coast från Dropkick Murphys första fullängdare.
Jag har inte 100% koll på vad för tillställningar bandet brukar spela på men helt klart tror jag detta kan tilltala såväl punks som lyssnar mer på metal.
Jag har alltid tyckt att Papa Dees musiksmak är bättre än hans egen musik, även om väl hans artistkarriär gått på tomgång i ett par år nu, även om jag måste erkänna att jag inte direkt har stenkoll. Jag saknar dock P3 Rytm som i många gav en en massa bra tips om bra baktaksmusik. Han ska också ha cred för att ha flertalet gånger nämnde kopplingen mellan skinheads och ska/tidig reggae, även om det kom lite på skam tidigare i år men det är för mig personligt och en helt annan historia.
På den här skivan från 2008 så har han samlat ett gäng musiker från bland annat Roots Radics där de-förutom ett spår-gjort en ren coverskiva.
Och det är helt okej, kanske inget att direkt att hetsa upp sig över-jag antar att det var Papas egna våta dröm att få göra en sådan här skiva och det tilltalat säkert mer musiker är oss vanliga dödliga musikfans.
Ett plus är att de inte valt de mest "uppenbara" coverlåtarna, det hade t.ex blivit djäkligt trist om de envisats med att ha med låtar av Bob Marley men så är icke fallet, även om 2 låtar av karln ifråga är med i det mycket bra avslutande medleyt vid namn Rockers medley. Det är egentligen skivans största behållning för mig då jag tycker soundtracket är suveränt samt tolkningen av Jacob MillersSuzy Wong.