Prins Carl har ju kallats "Västerås Blitz" mer än en gång..frågan är om de nu bör gå under smeknamnet "Västerås Angelic Upstarts" med tanke på denna singels omslag och låtlista.
Skämt åsido (lite grann), musikmässigt och textmässigt låter de i stort "som vanligt" men faktiskt så tycker jag att de har lite vibbar av nämnda Sunderland-band,speciellt i Fight them all och i min bok är det aldrig fel. Det är kanske lite mer rockigt sound med lite mer utrymme för gitarren men de som gillat deras tidigare skivor tror jag kommer gilla det här.
Jag gör det iallafall, även om jag lite diplomatiskt måste säga att de har gjort bättre. Bästa spåret är Power in theunion....
Och jag kan inte låta bli att undra hur delar av scenen kommer välkomna detta ganska uppenbara ställningstagande av bandet....
Lördagen den 31:e Januari kommer inte mindre än 3 band från Finspång att inta vår scen på Club Peking.
Det är Saturdays Heroes, Nollkompetenz och JJ and the Crowbars som skall visa Norrköping vad man går för. Utöver detta kommer givetvis bra musik skråla ur högtalarna!
1- Enemy Within 2- Nothin'On Me 3- Sick Of You 4- Daisy 5- Spittin' Blood 6- Dirty Girl 7- Bone Deth 8- Horror Show 9- Cannibal 10- Dickhead 11- Rules & Regulation
Då jag faktiskt sett Mimikry närmare en handfull gånger under de 2-3 senaste åren så borde jag vid det här laget hajat att dom drar en hel del folk-så varför jag inte köpte förköp inför deras spelning på Bankiren är ett mysterium.
Jag kom dock inte på nåder utan förköp-eller på grund av min naturliga charm-lagom till lokala Död Romans skulle gå på för sin andra spelning någonsin.
...med en ny eller tillfällig gitarrist så övertygade dom ännu en gång med låtar som redan verkar ha fastnat hos folk:
Blod-svett och tårar, Aldrig som mej (som låter väldigt mycket Ebba Grön och det kan ju inte vara fel?) och Hjärta av guld bland annat. Jocke från The Value gästade på sång i en låt och bandet avslutade med en bra cover på Flyktsoda med den som sagt nya eller tillfälliga gitarristen.
Och Mimikry då....som jag aldrig riktigt hajat grejen med-dom är bra live och okej att lyssna på men har ännu inte riktigt blivit min kopp te eller glas samarin. Men jag måste säga att de börjar bli det.
Mer och mer för varje gång jag ser dom och även om deras punk inte är en sådan som jag normalt lyssnar på hemma så börjar jag gilla flertalet låtar. Många som jag ännu inte vet vad dom heter än men bland annat så körde dom Ni får aldrig in mig där, Var ska du sova i natt, När jag mår skit-vill du ha mig då och Alderland bland annat.
Nästa gång kan jag säkert nämna fler låtar, och ser dom igen-det gör jag gärna.
Snail Trail Records har som mål att släppa punkskivor i olika format. Första släppet kommer att bli Chaos In Sweden #2. Banden och uppdateringar kring släppet kommer att publiceras löpande.
Första skivan från bandet på 10 år, ett samarbete mellan Pirate Press och Burning Heart (som nyligen gjorde comeback).
Och visst känns bandet igen, väldigt mycket. Det är mycket bra melodier och bra körer, se de som följt bandet lär inte bli besvikna. Det är lite blandning av tempo, ungefär varannan ösig och varannan lite mer åt rockhållet än åt punkhållet. Men hela tiden låter det Bombshell Rocks och Mathias Färm som står för produktionen har gjort ett bra jobb och det är helt klart positivt med orgeln som finns med i ett par låtar-bland annat skivans bästa låt This time around. Textmässigt så är det texter man tar sig tid att verkligen lyssna på.
Det är väldigt jämt och inget spår är dåligt. Andra låtar jag vill pusha för är Scars and tattooes, som släppte så sjua tidigare i år och den ösiga öppningslåten One shot. Och sen vill jag också nämna Without destination som släpptes som video för lite mindre än 2 månader sedan.
Skulle skivköpen för sluta sluta såhär 2014 så är det helt klart ett värdigt avslut. Ska något betyg sättas för ovanlighetens skull så får den en fyra av fem möjliga.
This is the Official Facebook Page for the Colin 'Riot' McQuillan Foundation. This foundation has been set up in the memory of the Belfast Music Icon and to spread the word on what fundraising activities we will have running. Colin was a man of Unity, he had no barriers for music, politics or football - everybody had an opinion and he accepted people as he found them.
We shall keep his memory alive through the good work of the Foundation and continue to help those in need as Colin would have done in life.
