En skivas öde.
Kategori: Allmänt
Ibland när jag cruisar runt på second hand och på loppisar ståendes med näsan långt ner i vinylbackarna och bland cdskivorna så undrar jag ibland hur det kommer sig att just den där skivan hamnade just där....det händer inte överdrivet ofta, men ibland när man hittar en med någon personlig hälsning skrivet på konvolutet-ett grattis, en kärleksförklaring och så vidare....vad fick mottagaren att bara lämna bort den?
Det är inte ofta jag gör just den där stora KAPET man går och hoppas på....som att hitta Väktarnas Värld av T.S.T för 10 spänn, Antirock-singeln för en femma eller Knulla i Bangkok för den delen men....ibland så får man till hyfsade kap. Som när jag hittade ett ännu förseglat exemplar av soundtracket till The harder they come för 15 spänn.
Varför var fortfarande tejpen kvar?
Varför hade hen inte ens LYSSNAT på skivan?
En present som var helt fel?
Den såg ut att varit med om ett par flyttar att döma av omslaget men...helt intakt annars.
Och jag tackar och tar emot vid sådana tillfällen alla gånger.
Ibland kan jag nästan tycka synd om vissa artister....vars skivor som hamnar på rea efter 2-3 månader.
Och i vissa fall kan man ju, och HAR-skrockat över ett sådant faktum.
Men märkligare är det ju...när man hittar hyfsat nya plattor av underground-band. På Myrorna, på en loppis, på Läkarmissionen. Skivor som banden ofta säljer själva...som de kämpat för att kunna släppa och man förmodligen hört talas om för att man varit och sett dom....och gillat det man hört men så....
... skickar man den till en second hand butik...fortfarande inplastad.
Dedication?
