Fanzine-revival?
Kategori: Allmänt
Ett par gånger om året brukar jag plocka fram mina högar av fanzines och gå igenom. Och varje gång, utan att bli för nostalgisk-just nostalgi tycker jag sällan ska användas när det gäller punk (ja, jag vet att jag nämner det ofta) men...
Ja, okej-lite blir jag det kanske i alla fall. Nu är fanzinen inte helt döda men nog är det i stort en sak som tillhör dåtiden. Tiden innan myspace, facebook och allt vad det heter. Tidningarna var där man hittade mycket info, läste om banden, fick skivtips och allt vad det var. Men det där vet ju de flesta och jag försöker inte skriva någon på näsan. Visst var det härligt när man köpt ett zine på en spelning, i en skivaffär eller när man kom hem och hittade ett på hallmattan?
Och....diskussioner om just fanzines kommer upp mellan varven.
Var det bättre förr?
Borde det inte komma en revival?
Mina åsikter är....
Bättre....vet jag inte. Helt klart så tycker jag det är mer själ i ett fanzine. Nog kan det säkert vara jobbigt och passionerat att göra ett webzine också eller trixa till prylar på en facebook-sida men...nej-passion stavas (fysiskt fanzine) På något sätt kändes det mer ärligt också på något vis. Ett av de yttersta uttrycken för seriositet och passion.
Och revival....jag tror inte det.
För faktiskt-med handen på hjärtat tror jag många, i dessa digitala tider blivit bekväma.
Och nu när allt ska gå så fort, all information på en gång och saker blir fort inaktuella....
...då tror jag inte att ett fanzine ligger rätt i tiden. Med tanke på, oavsett hur snabb makaren är-så skulle det ju bli inaktuellt med nyheter med mer....man skulle hunnit läst allt på facebook eller liknande kanaler 50 gånger innan även om utgivningstakten skulle vara en gång i kvartalet.
Och då det väl som ofta är en förlustaffär så...
Samt att jag tror att många skulle vara lite för bekväma att beställa hem ett ex. Och så får man ju ha postens numera ganska höga porto i åtanken.
Nej....tyvärr så tror jag just fysiska fanzines i stort får ställas i den montern på punkmuseet i utställningen:
"Det var då"
Men heders till de som kämpar vidare.
