I lördags ordnades det Sellshock i Rågsved av föreningen Musketörerna där förorten hyllades med musik och föreläsningar. I veckor hade det gått ryktem om att Ebba Grön skulle återförenas och även om jag inte trodde på det alls så låg det ändå i luften att något stort kan hända, för det vet vi ju - "en dag måste nånting hända när allt slår in" Men det är lite att gå händelserna i förväg.
På fredagen innan avresan var det givetvis pirr i kroppen och en djäkla massa förväntan. Det blev till att ta några öl hemma för att stilla nerverna. Strax innan 18 skulle tåget gå, och väl nere på stationen träffade jag Globen och fick ta del av ett rykte om en spelning i Uppsala, jag hörde mig för lite på andra håll för att se om man skulle tro på det men....fortfarande obekräftat-time will tell. Det smygdracks lite på tåget och jag kände mig som 16 igen, blev mött av Miss N.O som skulle agera värdinna under helgen - nu är jag ju rätt sällan i den kungliga huvudstaden men den här helgen var det verkligen många tillfällen då jag verkligen kände mig som en lantis. Det blev ingen visit på sunkhak pga lathet...utan det blev folköl och musik plus en massa intressanta diskussioner - en billig kväll med andra ord. Som kunde blivit billigare då kassörskan på det lokala ICA slog in 10 spänn för ett sexpack trefemmor..av bara farten av förvåning så anmärkte jag på det (fan).
På lördagen, dagen D så blev det lite sightseeing i Hagsätra innan vi, försenat begav oss till Rågsved och stället där föreläsningar av bla Fjodor skulle ske.
Det var osäkert var själva giget skulle vara så det blev en aning trevande....ett ganska välkänt punkpar dök upp och de var inte säkra heller....klockan hade hunnit bli halv tre så vi ville inte klampa in då Fjodor redan börjat...lite surt. Vi knallade tillbaka och drack lite mer innan vi mötte upp Z och knallade mot spelstället som vi klockat efter en del letande på nätet. Trots att vi nu hyfsat visste vart stället låg så visste vi inget hur det skulle vara....om man kunde dricka ostört där t.ex. Det visade sig senare att det fick och kunde man, så efter kommit dit blev det att gå tillbaka till ett minilivs och köpa öl. På vägen dit (första gången) kom Kajsa, Malena och Liten gående och jag ska erkänna att jag blev lite fnittrig (manligt).Stämingen på stället var sjyst, det kändes verkligen som det låg något i luften. Det var ganska mycket folk redan när första bandet gick på-en salig blandning av olika sorters punkare (många man kände igen från spelningar), Rebell-Robban, diverse original, skinheads och mycket "vanligt folk" (läs: såna som inte tillhör någon subkultur), jag såg även folk från band som Ligisterna och Puffra.
Första bandet var Hängslena brinner, som var lite proggiga men redan som andra eller tredje låt körde en mycket bra version av Du ska va president, som bara bidrog MER till stämningen. Och det blev inte sämre då Fjodor kom upp och körde Staten och Kapitalet...hur stort som helst. Klockrent att han sa pussy riot mellan pauserna i texten också.
Nästa band uppfattade jag inte vad de hette...men de körde iaf sjyst skatepunk med lite baktakt då och då. De körde även en önskelåt-Blitzkrieg bop som fyllde sin funktion men de kanske borde repat in den lite mer....fast det kanske bestämdes på plats? Efter det och under satt och gick jag mest och njöt av atmosfären. Surrade lite med Punk Eriksson, morsade snabbt på Robban från Antipati bland annat. Efter en trubadur så gick Farsta med Gurra på trummor upp...och jag vet inte om det var då eller efter - men jag stog iaf långt framme vid scenen när jag vände mig om och såg Kajsa och Nike stå några meter bort - perfekt tillfälle för foto tänkte jag. Men jag fegade någon minut och när jag tog mig mod...var dom borta. Dock så såg jag sekunderna senare Nike stå vid backstagebussen (jo, det måste varit EFTER Farsta)....angående dom så lyssnade jag faktiskt inte så mycket, var mest i sjunde himlen att få se Gurra, som jag sen snikade åt mig en autograf av....Men var någonstans var jag?
Jo....jag såg Nike stå där, och jag velade lite igen efter de snart skulle gå på....av respekt jag har för bandet så ville jag inte störa, men jag tog en chansning och frågade om jag kunde få ta en bild med henne och...japp!
Och så blev det dags för Tant Strul. Och för att gå händelserna lite i förväg så...det är lätt att förlora sig i Kajsa, för att hon har en sån otrolig utstrålning men det har dom verkligen alla fyra damer. Det var inget att de behövde kolla av vad de skulle göra, inga missar eller frågetecken utan de visste verkligen vad de skulle göra och vad de höll på med. De utstrålade en sån självsäkerhet, proffsighet och glädje....fyra starka kvinnor. Liten var hur cool som helst när hon spelade bas i klänning, Nike var grym på att trumma och har verkligen DET och Malena såg väldigt lycklig ut samt att hon såg ut att INTE åldrats en dag sedan 88....d.v.s hon var verkligen SKITSNYGG.
De öppnade med Amason (som jag tippat på) och redan som andra låt kom Då är det inte kärlek - sedan följde bland annat Rosa, Hjortjägaren, Som den söndan, Den knivskurne, Som änglarna, Flickan utan ord (bäst på hela kvällen) och Dunkar varmt...den andra riktiga höjdpunken var Slicka mig ren, där Kajsa sa en grej i stil med:
"nu har vi skrikit så många ekivoka saker till er, så nu är det er tur"
Varav hon sjöng raden Slicka mig ren och publiken upprepade. Det var bra mycket folk framför scenen och glädjen strålade från såväl från unga punkare och äldre proggare till skins och diverse original. Det blev lite hätsk stämning ett kort tag då ett brödrapar dansade loss och folk verkade tro att de bara ville bråka....Jag hoppas att folks reaktion var som den var pga att de inte var tillräckligt fulla och inte att det lever kvar en del fördomar om skins. Angående skins så var reaktionen från en yngre skintjej nästan bäst...hon verkade vara så till sig i trasorna att hon under ett par låtar nästan agerade både hejarklacksledare och go-go dansare i ett.
Förutom nämnda låtar gick även Nike fram och körde Vild blomning.
Efter gått av och sen upp igen för extranummer så gick en av Kajsas strängar så det blev slut där....jag var skitnöjd med giget och visst-girig vill ha mer och man kunde ju inte låta bli att hoppats på t.ex Romeo och diskerskan samt Svarta diamant men....det här var ÅRETS spelning och jag vet inte vad som kan komma att utmana den här. Eufori!
...en eufori som tyvärr försvann lite vid nästa band. Alltså det var säkert en bra poäng att de lirade, och de var duktiga musiker och är säkert lokala profiler och hjältar...men efter det där så blev det lite platt med covers på Rolling Stones, Jimi Hendrix och en massa blues (ett plus för covern på New York Dolls dock) Det blev lite after work vibbar av det och det där i luften försvann mer och mer....vi vågade dock inte lämna stället utifall att...men då det blev mörkare och mörkare, kallare och kallare samt att min rygg gjorde ont efter så mycket sittande så drog vi. Och det visade sig sen att.....det inte hände, Ebba gled inte upp.
Men dagen var perfekt på alla sätt och vis, ett minne för livet.
Hittade dessa två klipp från kvällen på youtube...
(12-08-27)
